kan kräva distans. Jurgen Wolff har tre förslag på hur. Distans genom att låta texten ligga några veckor först. Distans när det gäller miljön där man suttit och skrivit, och distansens som skapas när man läser texten högt (eller låter någon annan läsa den högt):
1) The distance of time. If possible, put it aside and start work on something else. Give it at least a week or two, ideally a month. Working on something else in the meantime is crucial, because that new project will help you cleanse your mind so that when you return to the first one you'll see it much more clearly.
2) The distance of space. When you critique your own material, don't do it in the same space where you composed it. In that space, you get into a creative trance. Now you want to snap out of that and be able to be analytical. Print out your project and take it at least into the next room or, ideally, a totally different location like a coffee shop.
3) The distance of a different sensory system. When you write, you hear it in your head. Now read it out loud and hear it that way. This is essential for material that is intended to be performed, like plays and films, but it's also helpful for novels and short stories. You may even want to get someone else to read it. If you find that too embarrassing in your presence, have them record it and listen to the recording in private.
4 hours ago
2 comments:
Jag vet inte riktigt om jag håller med om det där med distans i tid. I synnerhet inte om man påbörjar något nytt under tiden. Det som händer mig är nämligen att jag då lägger allt krut på det nya projektet och inte alls har lust att ta tag i redigering, tankekrävande fixande av småluckor av olika slag och annat som kräver riktigt jobb med det gamla projektet. Några dagar kan säkert vara okej, men får det ligga så länge som en månad är det stor risk att det blir liggande ett år också.
Jag håller verkligen med om det där med distans. Tiden och att ligga till sig behövs. Och jag tror egentligen på mer än en månad. Sorry! Jag struntade i det där av tidsbrist en gång - och resultatet vill jag inte tänka på idag. Jag låtsas att jag inte är med i den antologin som inte blev så bra redigerad - eller korrad.
Härlig blogg Johanna! Love! Maud
Post a Comment