Wednesday, July 27, 2011

Författarcoachens blogg gör uppehåll

Efter fem år med den här bloggen som mest fokuserar på skönlitterärt skrivande kommer jag att göra ett längre uppehåll.

Jag kommer att fokusera på fackbokcoaching istället (vid sida av mitt spökskrivande och egna skrivandet).

Anledningen är att jag inte vill splittra upp mig på för många olika saker. Den här bloggen tar inte jättemycket tid att sköta, men den spär ut fokus, och det gör att mindre blir gjort på de andra områdena.

Att fokusera och rensa bort är över huvudtaget bra om man vill nå sitt mål, som att skriva en bok!

Här på forumet Skriva böcker kommer jag att blogga om att skriva icke skönlitterära böcker.

Välkommen dit!

Johanna Wistrand

Tuesday, July 26, 2011

Jessicas andra roman

Jessica Schiefauers andra roman "Pojkarna" kommer ut i augusti, 18/8. Här skriver hon om kvalen.

Monday, July 18, 2011

Guider undanbedes!

Föreställ dig att du läser en text om en kvinna som är är mycket nervös. Hon kör bil från Tappström, över bron och vidare in mot Färingsö. Hon svänger in till höger mot Svartsjö slott för att sedan fortsätta till Svartsjöanstalten. Där sitter hennes pojkvän inspärrad och hon ska berätta att hon har träffat en annan. Han är medlem i ett gangstergäng, faktum är att han är gängledaren, och hans kompisar håller ögonen på henne. Hon misstänker att de bevakar henne jämt, till och med färden hit. Det är riktig spännande att läsa, och så kommer ett stycke: "Händerna var så svettiga att det var svårt att hålla i ratten. Hon passerade Svartsjö slott som byggdes på uppdrag av Fredrik I mellan åren 1734 och 1739 som jaktslott åt drottning Ulrika Eleonora. Efter hennes död fick slottet förfalla i över hundra år, men 1891 gjordes det till en tvångsarbets- och alkoholistanstalt. Inte förrän 1966 upphörde att vara anstalt och 1993-2004 retaurerades slottet".

Men vad hände här? En guide med plakat där det stod "INFORMATION OM SVARTSJÖ SLOTT" ställde sig helt plötsligt framför scenen och bromsade upp hela äventyren, hela läsprocessen. Guiden, eller författaren, gjorde sig starkt påmind om sin existens och hela inlevelsen försvann, hela samspelet mellan läsaren och berättelsen.

Arga författarcoachen vill be dig om en sak: håll dig i bakgrunden, författare. Att verka men inte synas är mycket bättre. Belasta inte läsaren med all noggrann research du har gjort. Det du vet ska bakas in på ett naturligt sätt i handlingen. Läsaren ska aldrig någonsin behöva tänka "Vad duktig författaren är som vet så mycket" - då handlar det om bekräftelse av författaren och inte om läsarens heliga stund i läsfåtöljen.

Utflykt till Svartsjö slott


har jag bloggat om här.

Friday, July 15, 2011

Första person och presens

Carol Isabella beskriver här hur det kan bli när man skriver i första person och presens. Hur motiverar man att en person i en text ständigt berättar för sig själv vad hon gör?

No more Aga saga?

"The Aga saga has gone cold." Engelska medelklassberättelser är på upphällningen, enligt The Telegraph. Hittade länken hos Jenny Bäfving som också har funderingar i ämnet.

Brev från Herr Pedagog

"Hej Arga författarcoachen!
Jag tycker det är mycket viktigt att bemöda sig om att allt verkligen går fram till läsaren. Därför är jag noggrann med att förklara saker och ting. Dricker de kaffe så dricker de kaffe, det tycker jag inte man kan hoppa över. För de dricker ju kaffe, innan de åker i väg med bilen ut till sommarstugan. Där är det också viktigt att jag förklarar vägen, om det är E4:an eller en annan väg, eventuella läsare kan ju undra. Så har jag lärt mig att man ska göra, förklara allt från A till Ö. Man kan inte bara hoppa över saker och improvisera. Huset är jag också noga med att beskriva när det byggdes, detaljer som har renoverats osv. Tror du min bok blir utgiven? Hälsningar fritidsföreläsaren och hobbyskribentern Lars, 60 år."

Svar från Arga författarcoachen:
"Hej Lars!
Nej det tror jag inte. Men du kan alltid trycka upp den själv...."

Thursday, July 14, 2011

Sin, sitt, sina

"Hon kammade sitt hår och satte på sig sina kläder och stängde sin dörr till sitt rum"

Men vad bra! Jag trodde hon kammade håret på grannen, det var ju tur att jag fick veta att det var hennes eget hår. Och att det inte var pappans kläder hon satte på sig...

Om ingen annan person vistas i samma rum kan man utgå från att det är sitt eget hår hon kammar och sina egna kläder hon sätter på sig. Dessutom ger det en självupptagen (indirekt sett)känsla med alla "sin" "sitt" och "sina" - man börjar snart tycka illa om människan. Så låt henne bara kamma håret, sätta på sig kläderna och stänga dörren (för vi vet troligen redan att hon sitter i sitt rum och att just dörren inte ägs av någon annan...).

Arga författarcoachen

Wednesday, July 13, 2011

Dagens tips från Arga Författarcoachen

Undvik en inledning skriven i kursiv stil. Det känns inte laddat, litterärt eller mystiskt, det känns bara uttjatat.

Vi vill inte lyssna på/läsa dialoger där folk presenterar sig i början och säger hej då i slutet.
Går folk på toa på film? Nej. Låser folk bilarna på film? Nej. Alltför vardagliga, självklara saker behöver vi inte informeras om. De drar ner på läsflytet och framåtrörelsen.

Det handlar inte om författarens upplevelse eller behov. Läsaren är i fokus. Kunden är i centrum. Du vill väl bli läst?

Tuesday, July 12, 2011

Citat

"Läsaren är en vän, inte en motståndare eller åskådare."
"Intressanta verb är sällan särskilt intressanta."
"Man ser mer när man sitter still än när man jagar runt."

Mina reflexioner: tråka inte ut läsaren med alltför noggrann information - t ex en jäkla massa miljöbeskrivning. Framför allt: belasta inte läsaren med all research du har gjort! Då gör du läsaren till uttråkad lyssnare/åskådare
"Han smällde igen dörren och stegade fram och sade med upprörd röst...osv. Ogilla "intressanta verb" lika mycket som överdrivet bruk av adjektiv och adverb! "Gå" är mycket bättre. Läsaren får då själv föreställa sig på vilket sätt det gås.
Huvudpersonen måste inte flacka runt som en värsta globetrotter, hon flyr bara undan det som är riktigt intressant och går på djupet. Bländverk och krimskrams!

Tack för de citaten, Jonathan Franzen!

Citaten hittade jag här.

Hej då boken!

Har spöksbloggat.

Sunday, July 03, 2011

Skrivhelg i Kattvik


Jag brukar uppmuntra mina kunder till att skaffa stödtrupper när det gäller skrivande. Jag har min på Facebook: Ingela, Malena, Kerstin och jag. Vi har följt varann i mer än ett år i vår lilla slutna grupp på nätet. Två av dem träffade jag på skrivretreaaten i Älvdalen nu i juni och ska träffa dem igen där i september. Och nu i helgen träffade jag Malena för första gången, i hennes hus i Kattvik. Det var paradisiskt där. Malena är min bästa kritiker och supporter, jag har fullt förtroende för hennes feedback (i vår grupp har vi fokus på ATT skriva, få våra texter klara, komma i mål, sedan kommer redigeringen, så vi går inte in för så noggrann feedback för vi vill inte få skrivkramp. Men de gånger vi känner att nu vill jag ha lite mer ingående kritik, då ber vi om det. Malenas är tuff men den passar mig alltid - hon ligger liksom ett steg före mig). Jag håller på att skriva om min roman från början igen, fick ett entusiastiskt tummen upp av Malena och skrev nästan ett helt kapitel där igår, i skuggan på tomten mellan doppen i havet.
Här har jag bloggat lite bilder från Kattvik.
På bilden ovan: Kattvikskatten Tibe.