Noréns publicerade dagböcker fick delade reaktioner. Läs mer i GP.
Bl a omdömet "dess exakta, vackra och intelligenta gestaltning av ett medvetande".
Det låter som en bok jag vill läsa! Och jag kommer att läsa den, som jag läste Maja Lundgren, Kerstin Thorvall ("Det mest förbjudna" 1976, "Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig" 2000) och Sven Lindqvist.
Men jag kan fortfarande inte låta bli att ställa mig frågan: hur stor är chansen att samma omdöme skulle ges om en kvinna publicerade sina dagböcker?
Jag tror också att det är en fråga om samhällsutveckling, hur dessa publicerade dagböcker tas emot. Gränserna flyttas fram hela tiden. När det gäller Noréns dagböcker så säger förläggaren t ex "Det är ett konstverk man bör se i dess helhet, även namngivningarna."
1 day ago
No comments:
Post a Comment