Författarcoachen bloggar

Tanken slog mig att jag ska bloggblogga lite för första gången. D v s skriva om min vardag som författarcoach. Personligt men inte privat, det verkar vara populärt. För det privata brukar ju kännas lite obehgaligt så där, eller hur? Men samtidigt lockande. Men det överlåter jag åt alla publicerade dagböcker.

Som författarcoach gäller det att man skriver själv. Jag kämpar på med mina romanprojekt. Velar hit och dit, byter projekt. Kan inte bestämma mig för om den ena ska utspela sig på 1880-talet eller 1890-talet. Skulle jag rentav kunna slå ihop båda till ett "eget" decennium? Jo, det kan jag om jag vill. Allt är tillåtet i konsten. Men jag tror inte jag gör det.
Val är en riskfaktor när man ska skriva. Valen man ska göra och drar ut på att göra. Som gör att man inte kommer till skott med skrivandet.

Jag kan inte heller välja huvudperson. Jag är förälskad i alla mina påhittade karaktärer. Vill skriva jättemycket om alla.
Den här veckan har jag bestämt mig för att åtminstone välja decennium.
En lösning kan vara att planera en serie på t ex tre, när det gäller figurerna. Då får jag med båda decennierna. Och ge utrymme åt samtliga.

Det andra romanprojektet utspelar/utspelade sig i nutid. Jag trodde det skulle vara vrålenkelt att skriva. Att det skulle gå som en dans. Äntligen skulle även jag skriva en hel roman! Inte bara hjälpa andra att skriva.

Jag föreställde mig hur alla älskade manuset och även hur förlagen skulle slåss om det. En roman för s k unga vuxna. En absurd historia som skulle utspela sig på en släktgård, inspirerad av min släkt. Ingen jobbig research där vad gäller droskor och fotogenlampor, korsetter och matvanor som i det andra manuset...Bara att skriva på. Trodde jag. I responsgruppen var det ingen som gillade det, ingen som förstod det. Och det kändes alltmer motsträvigt att skriva. Jag insåg till slut att ämnet och karaktärerna låg mig för nära. Jag behöver distans för att kunna fantisera, distans till figurerna. Släkten får vänta som inspirationskälla. Projektet är nedlagt för närvarande.

Och annars...? Idag har jag mailat iväg beställda e-böcker och svarat på förfrågningar om att författarcoacha och lektörsläsa. Jag har skrivit några fakturor och skissat på en bloggartikel och haft ett långt telefonsamtal med en kollega. Jag har, så här i början av året, rensat i inboxen och även i pennmuggen.

Jag får vara nöjd med detta för nu hostar jag så att magen nästan vänds ut och in och det värker i huvudet. En Alvedon och titta på någon TV-serie på SVT Play, nersjunken i soffan. Tända ljus på soffbordet. Läsa en stund i romanen för tillfället: "Jag vill inte tjäna" av Ola Larsmo (utspelar sig på 1880-talet :-)