
En trevlig vana har infunnit sig. Jag väntar med att läsa morgontidningen. Sätter på P2 med klassisk musik och så skriver jag på mitt romanprojekt strax efter frukost.
Oftast i sängen (där jag även äter frukost - en vana sedan studenttiden). I en halvtimme skriver jag på minipc:n. Innan facebook, disk, iväg till jobb eller ärenden.
När jag inlett dagen på det här viset fortsätter det att arbeta i mig. Under tandborstningen och sängbäddandet kommer jag på nya saker som jag snabbt antecknar ner för senare skrivpass. Berättelsen lever i mig mer eller mindre hela dagen, bara för att jag satt med den på morgonen. Det undermedvetna arbetar åt mig. Himla smart, eller hur?
Och det bästa är att jag får en känsla av inre samling, lugn och tillfredställelse som håller i sig hela dagen. Som om jag suttit och mediterat!
Berätta gärna om dina skrivstunder i kommentaren!