Jojos metod

Här kommer min metod just nu:
Skriv 1 A4-sida vad romanen ska handla om. Det blir väldigt svepande, men kanske vissa partier blir detaljerade. Strunt samma, men en A4 sida ska det vara. Eftersom den bara är på en sida är den inte alls fullkomlig och troligen fortfarande ogenomtänkt. Men detta synopsis kommer du att bygga ut efter hand.

Sen ringar du in vissa delar som du känner för, scener som redan nu lockar dig till att skriva. "Åh vad det kliar i fingrarna efter att få skriva den där grälscenen" eller "Jag ska verkligen vräka på i den där passionerade scenen där de äntligen får en hel natt tillsammans" Skriv därefter ner de scener du ringat in, efter behag, för hand eller i dokument i datorn. Du måste alltså inte ta dem i kronologisk ordning.


Varför inte ha en anteckningsbok att skriva ner dem i, om du skulle få lust i vänthallen, på bussen eller på den allmänna toaletten? (Du ska ändå skriva ner dem sen igen, i datorn). Ta en kopia på synopsis och klistra in i anteckningsboken.

Gå på lust. Strunta i om de blir överdrivna eller ologiska. Huvudsaken är att du får dem skrivna. Det är råmanus vi pratar om nämligen, och det ska skrivas med lust, nyfikenhet, iver och stolthet (över att du är så duktig och sitter ner och verkligen gör detta nu!). Vem gör en perfekt skulptur med en gång? Först är ju även den en lerklump. Och skisser kanske har gjorts innan. Det är en av nackdelarna med författeri: det finns en massa myter om att man plötsligt skriver ner en roman, som blir perfekt med en gång, och att allt går på inspiration. Medan alla vet att musiker måste öva och öva från det där är sju år gamla och konstnärer göra skisser innan de sätter igång på allvar. Och att de sen målar över allt med svart och börjar på ny kula.

Okej. Nu när du är igång med att skriva lite scener här och var ur ditt synopsis kan du ta paus med att uträtta lite fysiskt arbete: spänn upp ett papper på väggen, t ex från en gammal tapetrulle (såna som jag har en korg full med på vinden) , eller sånt där ritpapper som finns på rulle. Billigt på IKEA t ex. Om du inte vill spänna upp den kan du rulla ihop den och lägga den under sängen eller överst på bokhyllan eller någon annan stans.
På detta papper gör du en linje med A på ena sidan och Ö i slutet. A står givetvis för berättelsens början och Ö för dess slut. Kapitel 1 vid A, sista kapitlet vid Ö.

Numrera scenerna du skriver ur synopsis och scener du inte har med i synopsis, som t ex "föds" ur de scener du redan skrivit (de från synopsis). Så vet jag att Camilla Läckberg, deckarförfattaren, jobbar. Hon börjar med ett kort sammandrag av handlingen, börjar skriva några scener därur och sen föder varje scen 2-3 nya scener, och efter hand fyller hon på i synopsis. Ge scenerna rubriker också. Sen skriver du in siffrorna på linjen på ritrullepappret/tapetrullepappret. Annars blir det trångt om du ska skriva hela rubrikerna. Dem kan du skriva på en lista efter siffrorna, som en bilaga till rullen. Då får du översikt när det gäller vilka scener som händer när. Och vilka som gapar tomma, d v s vilka du måste skriva senare.
Använd blyertspenna eftersom scenerna kanske byter plats.

Har du en hel vind kan du spänna upp en lina istället och hänga upp de skrivna, utprintade scenerna, eller bara lappar med scenernas rubriker, med hjälp av klädnypor. Eller använd post-it-lappar på en vägg. Eller gör som författaren Diane Chamberlaine, använd stora bordsytor Så kan man även arbeta om man skriver på sina memoarer/sin självbiografi. Det kan nämligen bli väldigt tråkigt att skriva allt i kronologisk ordning: "Först hände det och sen hände det och sen hände det."

Sen när du skrivit alla viktiga scener och lagt dem i den ordning som känns bäst, då lägger du dem i en hög i kronologisk ordning eller i en pärm, och sen skriver du ihop allt, från första till sista kapitlet, i ett svep, utan att tillåta dig att kritisera dig själv eller ge upp.Under denna period kan det vara en bra idé att åka hemifrån, t ex hyra en stuga under en månad, åka iväg på charterresa i två veckor och skriva dag och natt, vakta en väns hus under juli månad.

Sen får manuset ligga och mogna till sig i några månader, minst två, gärna tre eller fler.
Sen sätter du dig ner och läser igenom allt. Under tiden det låg kan det hända att saker och ting har fördjupats osv. Berättelser har tendens att göra det, som vin mognar med tiden (fast det tar inte lika lång tid…) Du förstår karaktärerna ännu bättre nu och kan förändra och förbättra vissa scener. Du kanske ändrar ordningen. Skriver en ny början eller ett annat slut.

Pyssla, dutta, ändra, skriv om här och var tills du är helt nöjd.

Och glöm inte att ta regelbundna promenader. Kroppen behöver rörelse och berättelsen arbeta i den omedvetna. En del författare påstår att de egentligen skriver hela boken i skallen medan de är ute promenerar.